God Jul!

Den 17:e November ringde jessica från socialtjänsten och avbokade mötet vi skulle ha. 
Hon frågade mig om jag ville ha ett nytt möte eller om vi skulle ta det på telofon.
Jag frågade henne om de kommit fram till något beslut samt vad vi skall prata om på mötet vi skulle haft. Med tanke på att det gått en månad sedan vi pratade sist och jag lämnat förklaringar ang boendet och talat om för henne vad jag vill att de beaktar i deras beslut ang mig och mitt barn. 
Jessica svara mig att nej det har inte kommit fram till något beslut utan det förslaget om den lilla byn som ligger nära min nuvarnade hemort står fast. Jag svarar henne att vi pratade ju om det för en månad sedan att det var inget bra beslut och att vad är motiveringen till detta beslut när jag talat om för henne både barnets behov, mina risker samt säkerhetsvinkeln som de påpekar är så viktig. 
Jag talar även om för henne att jag pratat med kvinnojourer i tre andra större städer där de kan ta emot mig bara socialtjänsten godkänner. Jag på pekar även för henne att jag har fortfarande inte fått något skriftligt på deras beslut där motivering står svart på vitt, eller att man bara gett mig ett förslag. 
Varför jobbar man hela tiden emot mig och inte med mig?
Detta kan Jessica inte svara på. 
Jag går upp i falsett och nästan skriker till henne att det är skamligt att göra detta mot en våldutsatt kvinna.
Hur kan man arbeta på det här sättet i flera månader när jag kommer och ber om hjälp?
När detta är den enda myndighet som faktiskt enligt lag skall hjälpa mig. 
När jag talade om den 19:e augusti hur dett sett ut förra gången jag sökte hjälp 2017 och att det verkligen inte får bli så igen. Det är ju trots allt ett barn inblandat. 
Inget av det jag påpekar eller säger spelar ågon roll, Jessica är fast i sitt beslut. 
Innnan vi lägger på så ber jag om att få ett beslut vilket skall vara ett avslag så att jag kan överklaga detta. 
10:e december ringer Jessica och talar om att beslutet ligger i receptionen så att jag kan bara komma förbi och hämta upp det och hon vill gärna att jag ringer henne sedan och talar om vad jag tycker om detta. 
Vad jag tycker? Vad jag tycker om detta borde Jessica Forslund redan veta!! 
Jag har ju talat om vad jag tycker för henne i flera månader om detta, så vad exakt vill hon att jag skall tycka?
Det är ju till och med jag som bett om ett skriftligt avslag, inte ens där har socialtjänsten visat att de tar ett beslut. 
Vad jag mer tycker är att jag har arbetat åt socilatjänsten sedan jag tog denna kontakt för att jag har unersökt mina och mitt barns lagar och rättigheter, jag har ringt runt till olika kvinnojourer, kvinnohus, och andra personer för att ta reda på vilka möjligheter och platser som finns för oss och vilka kommuner man har avtal och upphandlingar med. Jag har även kollat hur man går till väga om man inte har avtal med vissa städer.
Så Jessica för att svara på din fråga:
Jag tycker sociltjänsten är totalsämst.
Skulle jag betett mig så här illa på min arbetsplats hade jag inte ens fått varit kvar i en vecka.  
 
Jag har inte hämtat beslutet. 
Jag är helt slut av detta. 
Att vara sjuksriven för akutstress symtom, ha en narcissist hemma och ett barn som jag värnar om samt att göra socialtjänstens jobb och inte få hjäp tär på en. 
Nu är det jul och mannen hemma är lugn just nu, så mitt beslut till mig själv är att ta en paus i december och förska ladda batterierna.